Svedjeråg
En gammal kultursort med god smak passar bra både vid bakning med jäst och vid bakning med surdeg. Det går utmärkt att byta ut vanlig råg mot svedjeråg vid bakning. Svedjeråg har ett något högre näringsinnehåll än vanlig råg. Den är smakrik med en god mjuk ton. Svedjeråg kallas även Midsommarråg eller Finnråg. Per Martin Tvengsberg är troligen den forskare som samlat mest kunskap om Svedjefinnarnas liv och leverne. Han är även länken med kunskap om forntiden och vår nutida odling, då han fann det utsäde som vi nu kan njuta av att odla.
Historia
Svedjeråg kallas så för att man eldade skog och sådde rågen i den varma askan. Sättet att odla kommer från Karelen. Under 1500- och 1600-talen flyttade många finländare från skogarna i Finland till skogslandskapen i Norrland och Mellansverige samt delar av östra Norge. Några av anledningarna var överbefolkning och brist på skogsområden att svedja. I Sverige däremot, fanns det stora orörda skogar som mer eller mindre betraktades som värdelösa. Uppmuntrade av myndigheterna, tog tusentals finländare chansen till en bättre försörjning i bland annat norra Värmland. De fick flera års skattefrihet för sin odlargärning.
I Västergötland kallas den Midsommarråg, för att den sås strax efter midsommar. Den gror och växer sedan under sommaren utan gå i ax. På hösten slås den av eller betas, vilket stimulerar massa nya skott. Vintern och kylan ger signal till rågen att den kommande säsongen är i antågande och att kärnan ska skjuta strå, gå i ax och slutligen mogna när hösten kommer år 2. Ett fält med svedjeråg är en mäktig syn, med höga strån från 2 m upp till mer än 2,5 m.